Jaha, den här dagen var väl bland det värsta någonsin...

Jag hade stora planer för den här dagen. Gå till skolan även fast jag inte ville, sedan åka hem till Tina, beställa kläder, sedan till pipeline och vara social (för första gången på... ja...) men ALLT gick käpprätt åt helvete!

Skolan kom jag inte iväg till, fail på mig. Tomento smsade mig men jag hade inga pengar så jag kunde inte svara, och nu känner jag mig som ett svin mot mina vänner. Jag är så jävla... trött på mig själv.

Pappa och Tina var på stan så det tog väldigt, väldigt lång tid innan jag kom hem till dem - mina vänner drog sig till pipeline runt 6, vid halv 7 var jag hemma hos Tina.  Då skulle vi äta mat, och inte förrän vid halv 8 (då spelningen började på pipeline) kunde vi beställa. När vi gick in på odium så märkte vi dock att både byxorna jag skulle köpa och kjolen till Violet var borta från sidan. Fantastiskt! 

Jag tänkte köpa det andra ändå, men då funkade inte sidhelvetet längre. Så, jag frågade pappa om han kunde skjutsa ner mig till pipeline (klockan var väl 20 i 9 eller något) och vi tjafsade och krånglade hur länge som helst - vid 9 kanske var jag på pipeline - lagom nog att se de 2 sista låtarna innan folket började dra sig hem. 

Var där i nån timme och sedan for vi hem - och gissa vad jag upptäcker när jag kommer hem? 

Kläderna fanns visst kvar, bara under kategorin "lagerrensning", prissänkt, men jag kan inte beställa förrän i helgen, och då är det inte säkert att de finns kvar längre!

GAAAAAAAAAAAAAAAAH!

Det är konstigt hur irriterad man blir över det materiella!

Nu är jag iallafall helt slut, men jag känner inte för att sova, jag känner bara för att klaga. Klaga tills ingen orkar lyssna på mig längre.

För vet ni vad?

Jag är så jävla, otroligt, sjukt less på allt, och jag har ingen aning om hur någonting ska kunna gå.

Nej, det har inte att göra med krånglande klädaffärer eller att komma sent till träffar, det har att göra med mig, mig själv, med alla andra i min omgivning i princip - hur FAN blev det såhär? 

Nu rinner det över igen. Nu känner jag hur jävla arg jag är. Jag borde bara lägga mig ner och sova... inte ens jag vill se mig såhär - så vem skulle då vilja det? 

Jag vill bara prata med någon, få ut allt, det finns så mycket om har hänt den senaste tiden som jag idiotiskt nog har hållt inom mig, för att jag inte har velat skada eller tynga ner massa andra människor - men jag märker ju nu, att jag klarar mig inte utan det!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

2009   I ett andetag, får jag inte existera Det är smärtsammare än vanligt Det här misslyckandet är utom denna värld För stort för dina ögon utanför ditt synfält Rutan är krossad, spillrorna regnar Men det är ingenting mot ditt ...

2007   Down, scream And another knife is soaring through the air Aim it at me, aim to kill   Put the hate through my heart Slap the anger in my face And nail the envy in my bones Handing me the fear, forcing me to hate Bringing me...

2009-03-02   Du kommer till henne Med en order om att finnas "Kom tillbaka senare jag vilar just nu och ingenting är viktigt nog att störa denna sömn" Tänk, om du bara vetat det att det var där skon klämde Du gav henne liv, så h...

2009-07-31   Jag har inte tid att ge dig en lång, smärtsam beskrivning om hur mörkret lägger sig över mina sinnen Det har lagt sig och har legat sedan länge   Men låt mig bara säga det här Att se på dig och känna inspiration ...

2009   Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck -- God, I can't...