Alla inlägg under september 2008

Av Shawnee - 29 september 2008 12:20

Igår var jag nere på stan i hudik och träffade Gabbi, Carro, Fido, Rick, Rachel, Ruki & Pålen ^^ Så jävla skönt att träffa dem igen, tyvärr vart det inte så länge och jag ville absolut inte åka hem ._. Jävla piss. Ses om 2 helger? <3



Idag försov jag mig igen, huhuu. Blue gjorde också det tydligen... våran lägenhet har en förtrollning över sig! Oh noooo! *springa runt i cirklar*

8)

Vid halv 5 idag kommer min ömma moder och hälsar på.. och jag kan absolut inte koncentrera mig på det här nu känner jag.

Det känns som jag är i mitten av en förändring igen, but then again, när var jag nånsin helt säker på mig själv senast..?

Allting är så jävla jobbigt just nu. Jag hatar att inte veta vad som kommer hända, att känna att jag inte har en plan för vad som kommer.

Haha... Jag känner mig knäpp när jag skriver att allt är så jobbigt "just nu", jag läser den här bloggen tillbaka tills för ett år sen och allting var samma visa.

Jag tänker tillbaka till 2006 och självmordsplaner.

Jag ser mig själv 2005...

jag tänker tillbaka till 2004...

Jag kan inte låta bli att undra hur länge det här kommer pågå.

It's neverending

It never goes away, like you did

It's neverending

Never goes away

But you did...why?


The body

is just a vehicle to hold

until we find another space

find another place to start this over

the enemy

the action I can't condone

Do you suffer with me?


Can I

give you my loss?

To feel? To hold close?

CanI

Give you my pain?

To feel? To be eaten alive by conscience?

Suffer

Fucking suffer

Suffer, like me

Av Shawnee - 27 september 2008 22:37

FAN! Var är du nu när jag behöver dig...?

Jag brukade alltid känna mig så jobbig runt dig. Som att jag drog ner någon som... hahaha... på något vis känns det så konstigt att prata såhär om vuxna människor. Herregud...

Jag tror faktiskt helhjärtat på att ingenting faktiskt...betydde något... för dig... Varför skulle det ha gjort det..?  Vi lever i olika världar. Det är bara att acceptera det som det är. Men faktum kvarstår att hela mitt liv hade varit en miljon gånger sämre om det inte vore för dig... men jag antar att jag fäster mig för lätt vid saker, relationer, människor. 

Fan.




Nu är allting sådär... jag vill bara slita ut håret för att allting antingen irriterar mig eller gör mig hjälplös.

Jag drömde en konstig dröm inatt. Nånting om att ena stunden satt jag och lärde mig ett bildredigeringsprogram, bara det att jag var inne i datorn när jag gjorde det... :S Och det var typ kolmörkt med en neongrön slinga på backen. Weird. Sedan skulle jag lära pappa samma program och då var vi också i datorn... nånstans där började jag blöda näsblod och pappa glodde på mig bara utan att säga något.

Nånstans mitt i alltihopa var jag och två personer till som jag inte minns vilka det var i ett hus, där 3 okända människor skulle försöka jaga oss och stänga oss inne i huset medan vi skulle försöka ta oss ut. Bara massa läskiga saker <_<

Var tvungen att läsa lite drömtydning på den drömmen när jag för en gångs skull kom ihåg en dröm, det har var tydligen tydningen på att blöda:

"To dream that you are bleeding or losing blood, signifies that you are suffering from exhaustion or that you are feeling emotionally drained. It may also denote bitter confrontations between you and your friends.  Your past actions has come back to haunt you."
Mitt i prick! 8'D...




Söndag... måndag...skola. jag orkar inte

Av Shawnee - 26 september 2008 22:05

Jaop, it's me again. Som vanligt.  (huhuhu)


Har varit en ganska myskolid dag idag. Jävligt slappa lektioner... Hade ingen sal imorse till datakunskapen så det blev lite som det blev med det. På engelskan hände det inte heller direkt mycket... skönt.

Har börjat med projektet till estetisk verksamhet nu med, äntligen, 4 veckor känns som extremt lite tid! Vi har fått i uppdrag att "förmedla" något med hjälp av något slags estetiskt medel, musik, text, bild, ja you get it. Med temat relationer... 

*opens register of experience*

Ja, det som påverkat mina relationer mest av allt är iallafall mobbingen. ... Så, jag håller på att skriva nån liten berättelsesak och.. jag är nöjd hittills (med den 1½-a sidan jag skrivit)


Fan, allting blir bara mer och mer jävla förvirrande för varje dag som går.

Just nu är det du som fyller upp de flesta av mina tankar - jag vet att något är fel och att nån av oss verkar ha problem med den andre, jag kan bara fanimig inte komma fram till vem av oss det är. Så fort jag drar en slutsats åt ena hållet verkar den andra sidan väga över, och tvärtom. Fan.

Och jag förstår inte hur man ska kunna göra sig stabil nog att kunna bli glad, orka mer, må bra, när allting bara rör sig hela tiden, skiftar form och färg. Hela tiden förändras allting.

Och ja, sånt är livet, men det är just det som är problemet. "Sånt är livet". Vissa saker är bara menade att vara på ett speciellt sätt och ingen kan behålla något lika dant genom hela sitt liv. Det går bara inte. Jag önskar bara att jag kunde det.


Vid 15:50 idag var jag vid navet för att åka med 16:25-bussen upp till hudik. Snällt satt jag och väntade tills 16:20 - då kommer den där förbannade busschauffören och berättar att bussen är trasig, men att en reparatör är påväg. Så, lite längre väntan gör väl inget, tänker jag. Och mycket riktigt, det tar inte lång tid innan reparatören är på plats.

Busschauffören stannar nu med bussen vid oss och säger att han ska testa den lite, och så åker han iväg. Jag sitter kvar och väntar.

Och väntar.

Och väntar.

Vid 17:30 kommer nästa buss upp till hudik. Då var jag mindre glad, kan jag avslöja. Vart den där jävla människan och den jävla bussen tog vägen har jag ingen aning om. Jävla bedragare. :<


Hursomhelst så åkte jag förbi hantverksskolan idag... ja, backens. Det kändes hemskt. Första gången jag börjat gråta av mig själv på jävligt länge. 

Allt var så jävla annorlunda då. Jag önskar jag kunde ha stannat tiden där och då, för jag vill inte springa vidare och glömma massa. Jag vill inte glömma. Även fast det kanske vore det allra mest ultimata, den största drömmen; att få rensa ut precis alla minnen och bara få börja om som en icke-infekterad människa. Att tillochmed slippa ha dåligt samvete för att man glömmer. Dåligt samvete mot vem?

... Jag vet inte. Jag blir bara mer och mer förvirrad och jag hatar det här..

Av Shawnee - 26 september 2008 11:09

Har inte blivit någon blogg nu på en vecka nästan, har varit fullt upptagen med att vara i skolan och överlevt. 8) Jag har varit i skolan alla dagarna den här veckan, BERÖM MIG.

Visserligen försov jag mig i onsdags (skillz) men jag kom till skolan. Till slut.


Igårkväll var jag med klassen på någon... klassisk konsert. Alla tyckte det var astråkigt utom jag, jag började gråta. <.<''

Vid 17:20 ringde Mimmi och Camilla till mig och sa "SPRING!"

Jag: ...vart?

Mimmi: Till bussen!

Jag: ... varför?

Mimmi: För att den går om 5 min?!

Jag: ...den går om en timme och 5 min, ja?

Jävla sopor. xD De kom iallafall in till mig sedan och vi flummade tills bussen verkligen gick. Massa skojs...

 Plus att jag fick ettnytt namn igår av Mao eller vem det nu var; SLIME. Jippie xD!!



Jävla skitdag idag. Är så jävla trött och kan inte koncentera mig på nånting.. jag vill...prata med någon..känns som det var flera jävla hundra år sedan jag fick göra det sist. Känner mig så jävla översvämmad av saker jag vill prata om och... ja..

Av Shawnee - 21 september 2008 01:37

Jag är så jävla trött.. med nåt slags okontrollerbart behov av att lyssna på System of a Down, samtidigt som jag inte kan få ut Welcome to my truth - Anastacia ur huvudet. Det går inte ihop sådär jättebra direkt. <.<''

Jag vet inte direkt varför jag skriver, jag har absolut nada att göra. Ingen inne på msn, ingenting händer på bilddagboken, helgon eller någon annanstans. Make things happen. Indeed.

Borde nog egentligen gå och lägga mig men jag har sån jävla ångest över att behöva kliva upp imorgon att jag inte vill.

Varför?

Det händer inte direkt nåt speciellt. Har inga planer, ska ta bussen till Sundsvall framåt 20:00...och åka hem till lägenheten. Annars händer absolut ingenting.

Jag vet inte vad det är. Jag förmodar att det är bara att jag måste vakna, måste bete mig, måste äta, måste vara vaken, måste existera.

Det... har aldrig varit..såhär. Aldrig. Och det här är varför jag hatar allt. Jag vill att allting ska förändras till ett sätt där jag aldrig behöver bry mig om nånting och inte heller behöver förklara mig för någon, för något jag gjort.

Det här är det värsta jag nånsin varit med om, att bara leva just nu är det värsta, absolut värsta jag behövt ta mig igenom. Och vad gör allting så jävligt, kan man ju undra?

...Jag vet inte.

Jag har världens underbaraste flickvän och några världensbästa bästa  vänner, jag går i en bra skola och bor i egen lägenhet i sundsvall. Should work out?

Saken är den att jag vill ha alla de här sakerna, men jag är så trött efter all den här tiden att jag inte ens orkar... ja. Jag vet inte.

Jag vill så gärna gå i skolan, och flumma med Mimmi, Hanna, Micke och Camilla; jag vill allt det men jag klarar bara inte av det.

Varför måste det finnas såna fel på mig? Fel, extremt stora hål, som till och med är synliga från utsidan. Nåt är fel på mig.

Nånting är utslitet. Och det har varit det sen... så länge jag kan minnas. Nåt är fel på mina tankar, nåt är fel på mina känslor.


Jag är less på att ingen verkar ta mig på allvar, på att ingen verkar uppskatta mig.

Jag vet, jag vet att jag tjatar om det - att jag tjatar om allt. Men vad är bloggen till för då? Och vad fan ska jag skriva om när det är det som min vardag kretsar kring just nu?

Folk som hävdar att de vill hjälpa mig men sedan bara blir arg när nånting är fel...det finns för många.

Det finns för mycket av allt. För många missförstånd, för mycket saker som händer varje dag som folk beskriver som "sånt händer, sånt är livet".


Jag tänker inte förklara mer. Jag tänker inte försöka tvinga på folk ett intryck av vem jag är, jag vill att någon ska kunna titta på mig och faktiskt se mig, som speciell för den jag är.

Om alla saker, alla orealistiska, orimliga saker jag vill ha, säger folk "acceptera att livet är som det är, du kan inte få allt det här!"

Jag vet så väl att ni har rätt, men jag orkar inte ha det såhär längre. Inte nu. Inte den här gången.






Ursäkta det här blogginlägget, det är sent och jag är trött och allmänt deppad. jfioafhj, förlåt.

Av Shawnee - 19 september 2008 12:19

Guck. Samtal med pappa, ulrika och thomas imorse vid 8. Det gick sådär, de ville ju göra nåt åt saker och ting, vad man nu kan göra, :S blev inte så mycket sagt egentligen. De sa att "det är ett ansvar man får ta" och att jag "får försöka kliva upp på morronen"

det gick det att låa ungefär som att jag ligger kvar för att jag bara inte... vill gå, som att jag inte försöker alls. I'm trying my best you know... <.<'''

ja...ska träffa idrottsläraren, greta, med ulrika snart. GJEOPIAÄJGA...



jag orkar bara inte

kan jag få sova nu?



btw...vet inte hur mycket mer jag kommer orka skriva nu på ett tag

Av Shawnee - 18 september 2008 08:48

idag tänkte jag leka duktig och åka till skolan, men när jag kom hit insåg jag att vi börjar kvart över 10.

happyy....


vet inte ens varför jag skriver nu. orkar egentligen inte säga något alls..

vad säger man när ingenting spelar någon roll längre?



... btw... 2 månader idag..<3 jag älskar dig

Av Shawnee - 17 september 2008 20:31

Pappa ringde nyss. Thomas (min mentor) hade pratat med honom och sagt att han & syv till träffa mig och pappa på fredag pga min frånvaro....

FAN. FAN. FAN.

jag har aldrig önskat så mycket att jag fick vara någon annan..

vad ska jag säga nu då? jag klarar inte av att kliva upp på morgonen för att jag inte vill vakna?



vad fan ska jag göra då?

Jag försökte iallafall... det jobbigaste "i told you so" hittills



It's when you try your hardest

and still you fall to the ground

trying to avoid the rocks they've thrown at you

and you're stuck crawling in what used to be


that's the end

Skapa flashcards