Senaste inläggen

Av Shawnee - 19 juni 2012 13:45

2009


I ett andetag, får jag inte existera

Det är smärtsammare

än vanligt

Det här misslyckandet

är utom denna värld

För stort för dina ögon

utanför ditt synfält

Rutan är krossad, spillrorna regnar

Men det är ingenting mot

ditt uppfällda paraply

ANNONS
Av Shawnee - 18 juni 2012 13:45

2007


Down, scream

And another knife is soaring through the air

Aim it at me, aim to kill


Put the hate through my heart

Slap the anger in my face

And nail the envy in my bones

Handing me the fear, forcing me to hate

Bringing me to beg and I beg for a chance

You've put a chaos in my mind


Now I fear

Now I hate

Now I envy


Everytime I stood beside you

And everytime you took a part of me

All these times I wished but I broke

And I would love you dead


Pushing me around

I never get to get up before I fall back down

Forcing thoughts into my head

Making me believe


Now I fear

Now I hate

Now I envy


Everytime I stood beside you

And everytime you took a part of me

All these times I wished but I broke

And I would love you dead

For all these misplaced emotions

For every shade of the heart

You'll be convicted, and you are guilty

We'd love to see you dead



This cold steel seems heavier than ever

And my legs are shaking from exhaust

Alright, enough

I'm convinced, I know now

What I am, and what I always will be



Aim it at me

Beg for a chance

Aim to kill

Now I believe


Aim it at me

Beg for a chance

Aim to kill

Now I believe

ANNONS
Av Shawnee - 17 juni 2012 13:45

2009-03-02


Du kommer till henne

Med en order om att finnas

"Kom tillbaka senare

jag vilar just nu

och ingenting är viktigt nog

att störa denna sömn"

Tänk, om du bara vetat det

att det var där skon klämde

Du gav henne liv,

så hon hatar dig

Av Shawnee - 16 juni 2012 13:45

2009-07-31


Jag har inte tid

att ge dig en lång,

smärtsam beskrivning

om hur mörkret lägger sig över mina sinnen

Det har lagt sig

och har legat sedan länge


Men låt mig bara säga det här

Att se på dig

och känna

inspiration

och en liten, ofrivillig längtan

var något jag

verkligen inte trodde

var möjligt


Dina känslor

är och förblir

små, obetydliga glaskristaller

för mig

Bara prydnad

och om någon av dem

skulle splittras i ett glitterregn

Vem skulle märka?


Men nej,

jag kan faktiskt inte förneka

att det skulle kännas bra

om dessa

glasklara prydnader

fanns för mig

och endast mig


Så mot mitt bättre omdöme

ger jag mig ut på en våghalsig promenad

än en gång

Längs randen av ditt liv

bredvid vilken

dina sårbara, bräckliga kristaller

står uppradade

och väntar

på nästa sensation


Oddsen säger

att jag kommer tappa kontrollen över oss

men glasen kommer spricka

långt innan de faktiskt

betyder något

för mig

Och jag kan lämna dig

krossad,

eller med övertydliga,

gråtande sprickor

och återgå

till mitt vardagliga liv

där jag som hemsk människa

väntar på att nästa du

ska komma

och visa upp

sina livsviktiga,

hjärtskärande prydnader


Alla

för

mig

att

leka

med


(och den minsta delen av mig

som verkligen behöver bli älskad

men som aldrig kommer ta emot

vaken din eller någon annans kärlek

vilar djupt inom mig

En enda, kall

glaskristall)

Av Shawnee - 15 juni 2012 13:51

2009


Petrified, cause I don't know what's coming. Isn't it human to be afraid of the unknown? Without your arms around my waist, without your hands in my hair, on my back, stroking my face, holding me close -- gripping my neck --

God, I can't breathe. Where are you?


I've seen this happen before. Long before I could ever even call you mine, I saw you walking away from all those people. All those boys. The mere thought of it makes me want to laugh now, but I can't open my mouth - if I try to make I sound, I know all that comes out will be your name.

Oh, God, where are you?


My mind reels and wants to explode when I think about the last time I saw you. Those soft, pink lips, oh and those incredible, gray eyes, and how they trailed their way over my skin. Just your eyes on me, your lips on me,

You have to touch me again, I can't breathe without you

Well, if I'd known how you would turn your back only two days later, I would have stayed in your arms that night. I would have cried. I would have made you carry my tears that one, last time, to make the coming 8 months just a little bit easier.

In time, I've learned to punish myself every second I want you to love me, but I can't break free, I just can't get your incredible eyes out of my life. I want to love you until it kills me. Even the pain you give me is better than everyone else's.

Av Shawnee - 15 juni 2012 13:43

2007


A thought slips through

The defense we've built to prevent you

From thinking of forbidden things


A thought slips through

And you will never be the same

I just need to tell you

You're a pawn in their sick little game


And it's the game of forever

That plays in your mind

We put you in this shelter

When you're becoming an own kind


When you disobey the rules

On how to think and how to feel

We refuse to be the fools

And we feed off all that's real


We crush your very being

We fight until you die

We blindfold your seeing

We destroy your revolting eye


And the one who found the wrong truth

Will forever be your name

This thought slips through

And you will never be the same

Av Shawnee - 27 mars 2011 18:50

"Så när mörkret kommit hit kan jag lägga mig ner
se på när de skrattade stjärnorna faller
i takt med mina tårar
och hoppas att ruinerna av mitt liv
kan fylla tomrummet
du lämnade bakom dig
Jag gråter när önskan att känna något
golvar mig
Önskan att känna något alls
som inte är på grund av
(tack vare?)
dig
Bara en - liten - känsla
...
Fast tomhet
är ju också
en känsla
...

När ska jag lära mig?"

2009



"Uppspärrade ögon, en kall rädsla & otålighet i kroppen, ett öppet fönster och kyla som forsar in; om en sekund svimmar jag. 2 sekunder. 3 sekunder. 4 sekunder. 5 sekunder.
Varför dör jag inte? Hur kan jag ta såhär mycket stryk utan att försvinna, utan att däcka, utan att dö, utan att somna?
Jag har väntat så länge på en förändring, jag tror det är för sent nu. Jag är trött, jag önskar du försvann."

2008



"Maybe all I ever want is for someone to tell me that I'm not... all that, all the things they called me... maybe that's why I feel compelled to tell everybody what's happened to me.
Maybe.
Maybe I just want to feel loved, because that's the thing I can't feel. I can't let anyone love me, because it disgusts me sometimes.
I don't know.
Do I love? Have I ever loved?
Sometimes I just don't think so. I don't wanna be around anyone. I'm not sure whether it's me or them that are at fault. Who's the disturbing one?
Somehow I feel like it's them. And that's not because I don't wanna admit my own flaws, because I'm happy to do that.
No, this disturbs me a whole lot more than if I was the one who was the problem. I mean, technically I guess I'm still the one with the problem. But... do you get it at all?"

2011



"I'm wondering if things haven't become a little too surreal for me.
Remember to breathe. Remember to walk.
Remember to take your pills, your medication, your key to a real, normal life.
Remember to take the right ones in the right order. Remember to close the door to the room so the rest of the people sleeping your apartment won't wake up when you get your water.
Your apartment, by the way. Did you ever really live there? Could you ever really get rid of the feeling that you're being watched? Monitored?
Are those people? Do they really exist? Do they have an inside, feelings, thoughts? Do I exist in them the way they... almost exist in me?
Do they expect my life to go on? Like this?
Do they think anything of me at all?

The contact between me and the rest of the world is completely gone. Play a song and after two chords, it's over. The rest of your time together disappeared somewhere, not into you. Into thin air.
Ask someone to tell you something and two minutes later you realised you weren't listening.
But you don't know what you were doing during the time that they spoke.

You're not really helping with getting that contact back, though. Staying up at night. Looking out into the darkness outside your window, hoping for it to start to rain soon. The feeling of rain is so refreshing.
But maybe I'm not helping myself because I don't think the reality will be any better than this... between state. This absolute gray area almost-space. When I can't reach anyone, their betrayals don't really hurt as much. I'm not really here, so maybe I don't feel them as much as I could.
And they still hurt more than bearable, so why should I help myself? I'll leave that to the meds they prescribe to me.

A General Anxiety Disorder.
GAD.
Apparently, this is what's been destroying my life. My psychologists have over the past four years believed it to be social phobia, but just this last week they realised they were wrong.
General Anxiety Disorder.
I told my mother, and she was... happy. That it had a name. Because she thought it sounded logical, that this is what I am.
But what difference does it really make? I'm not sure I care what it is as long as someone can get this fucking thing out of my body. I don't want to deal with it anymore. Someone else can do that now.
Maybe that's another reason why I stay up all night. No distractions. No expectations. Just me and... nothing.
Me and nothing, we make a great team.
Cause how I'm ever gonna succeed with anything else than nothing in my life, I have no idea."

2010




"Jag sa till honom att jag inte trodde att skolan skulle funka. Besvikelsen riktigt lös i ögonen på honom.
Det gör så ont att jag är förvånad att resten av folket i rummet inte känner av det...
Samma stickande, brännande tanke än en gång:
Allt vore så mycket bättre om inte jag fanns."

2008



"Är mina ögon öppna?
Är världen fortfarande
där?

Efter allt som varit
efter alla dagar som gått
finns det ett ord
som borde göra mig galen
En tanke stark nog att dela mitt huvud
i två
Förlåt
men det var ditt fel"

2009


"One of those nights where it feels like... I can't do anything, ever again. I have to die. Or I have to cry all night until my parents wake up and see what a fucking wreck I am, and they decide to help me even stand up... Until I have all the support I need. In everything. The best thing, though, would be if I could just disappear, and have everyone forget my existence.
But I always wake up the next day.
I don't even know why.
I'm so confused I'm not even sure if I am confused. Are things clear? I don't know, I don't know, and it's driving me insane. I don't know myself better than anyone else does. Am I not supposed to have an inside?

[...]  It's been 2 years since I left the school. It's still the same. But you can't bother people with the same old shit over and over and over again, cause there's never anything new to say. I know the logical side of things, I do. Or, I think I do. What everyone tells me, over and over, is that the people that hated on me were idiots. Were they idiots just cause of their hate? Where do I fit in in that picture? I must have had something to do with it, right? I mean, they didn't destroy my life for no reason?
I can't help but wonder, though, what I would have been like today if they had just learned to SHUT THE FUCK UP when something was bothering them. I was always shy. I didn't dare go on the bus by myself even before I began 7th grade.
So how would that have continued? Would I have... fixed myself, healed in time, if those people didn't make me terrified of every person around me?

[...] I wish someone could just break open my head, examine it and tell me what's wrong with me. I can't say what it is, I can't understand it myself. I can't put it into words. It's just a wordless pain and confusion about *everything* in my life. I don't understand.

It's one of those nights where I just wanna tell someone. These are the times when I wonder where my therapist is, why she's not here - and of course I know why she isn't. But whenever I go to her, or anyone else, I turn fake. I don't wanna be fake anymore.
And I don't wanna forget my feelings just to be a good person to someone else, but that's the way it's always gonna be. I can't show this. I can't show anything, to anyone, and I don't know why. This is one of the nights where I can't keep my light up at all, I have been crying for hours. But of course, no one is around to see it, read this, hear my thoughts or my whimpers. I don't even know if I would be crying if anyone was around.
God, I should just sleep. I don't wanna live tomorrow, but I know I'm going to. I know I'm gonna wake up like every other day, and I'll have to exist.
I just don't know why, anymore, I don't understand. Why am I here? The chance that I will ever succeed with anything in life is destroyed by my need to be depressed. I can't be happy. So why am I alive?"

2010



"Giving up
I close my eyes and I see into you
Stepping out
I shut my ears and I’m here for you
Don’t believe you can see what moves inside my eyes
For it is all shadows, of my former life


Giving you
I open my eyes and I see through you
Leaving you
I listen again, and I’m walking from you
You never tried to see what moved inside my mind
And inside hid my hate, burning for you"

2007



"The next day, I would decide that that option didn't seem inviting, so instead of dealing with it, I would stay home. I would sleep too long, and I would wake up to an empty apartment. Not have the energy to get out of my pajamas. Later on, my parents would come home from work, and they would ask me, "weren't you in school today?" and I would say no, hide my eyes, hide my face, in a hoarse voice that couldn't hide tears. And they would say, "you can't keep doing this. You have to take care of your studies." And I would already know it. I would already know it all too well, and I would say "I know" and I would never look them in the eye. The more they said about it, the more they talked about what I had to do, the more I wished I could hate them.

[...]  There was only one feeling that remained no matter which option I chose; no matter what I did, I was always a failure. I failed school, whether I was there or not.
So what was the point?"

2010



"Forgive me for asking
all these silly questions
But I have to know
if you still love me
when I tell you
that
I
don't
want
you
and more importantly
I don't want anyone else
to take away
the things that
I
don't
want

I want you
to keep loving me
'til it kills you

You make me real"

2009



"Okej, okej, jag tar emot ditt tillit
om du insisterar
Du får älska mig om du måste
Men förvänta dig inte att jag aldrig ska falla
Ärligheten är det jag aldrig klarade av
Frånvaron av ord som betyder något
var varför du aldrig lyssnade på mig
och varför jag aldrig uppmärksammade din ondska

Och jag faller för att...
överleva
DU KLARAR JU FAN INGENTING
Nej, men stanna en stund och känn på min underbara ärlighet
Tunn, men obehagligt verklig
Precis som du ville ha den,
och precis den jag aldrig ville överlämna
Frånvaron av ord som betyder något
är tystnaden du önskade att du kunde få tillbaka

Men medan du ändå är här och ger mig förstörda ord
kan du ta tillbaka ditt tillit också"

2010

Av Shawnee - 20 mars 2011 13:16

"Jag vill veta vem jag är, men eftersom det inte verkar gå så bra tänkte jag börja med att ta reda på vem jag är i relation till vad alla andra är eller inte är. Det kanske inte är rätt väg om det, dock - det kanske är att börja i fel ände. Självklart, tänk, men inte för mycket: musiken är för simpel, och allt som är bra är komplicerat. Allt som är komplicerat är bra. Nej, det låter ju inte särskilt troligt."

2009



"Om jag släcker ljusen,
lägger mig ner och blundar
kan jag lura mig själv att jag sover
Jag lovar att aldrig tala sanning igen
Godnatt"

2010



"I'm a complete waste of potential. Even when I feel my worst, I still feel the need to make people laugh, which is my fucking curse and blessing. It makes people like me and it makes people completely not understand anything of what I'm going through.
I'm sick of that. I'm sick of people not understanding anything.
I told them everything at the last meeting... or, I mean... No, I didn't, I guess. But I told them alot more than they used to know. But after that meeting, it was just forgotten. Way too fast. I mean, not even Lina seems to remember the things I say. I don't really blame her, though. I suppose that when it's been talked about, there's really no need to bring it up again, cause there's nothing new to say."

2011



"Drawing you a picture
Breathing from the end of a straw
For the horror you've created
is so much more than I can draw


Drawing you a picture
Colors leading me astray
Now for the horror you've created
Said and done, now you'll have to pay"

2008



"Nu är hon här igen
och smeker utsidan på min dörr
Som så många gånger förut
Och på frågan
"hur mår du?"
kan det finnas så otroligt många svar
Hon vill få mig att tro att bara ett av svaren är sant
Men något inom mig protesterar högt
och låter mig inte andas

[...] Tillåt mig hata
sättet du pratar
Även om det inte är
riktigt dig
eller frågorna du ställer
Utan min inkompetens
att komma med ett riktigt svar

[...] Man ska alltid säga det man känner
så länge det man känner inte är
att man inte klarar av att finnas

[...] Hur förklarar jag
utan att orden behöver lämna
(ärr på) mina läppar?"

2009



Nu när smärtan är förlorad
Och tårarna har tagit slut
Men mörkret håller sig ute likväl som inne
Nu ser jag dig, ditt riktiga du
Trasigt, förlorat och bortglömt
Med din brinnande fana på marken
och med brännmärken över hela din splittrade själ
Med dina tankar spridda på marken omkring dig
Med dina känslor rinnande ur dina ådror
Och hela din existens i en hoplimmad figur
med bara några få bitar som fattas
Du håller ditt huvud högt
Ditt skådespel
Ett sista, desperat försök
att behålla den sista gnuttan respekt
från den sista människan du älskat
som finns kvar
Bakom dig står kylan
isen
ett monument från kriget du utkämpade mot dina sinnen
Framför dig, ett
(till synes) bottenlöst hål
Och vid din sida finns bara frågan:
är det himlen eller helvetet som väntar dig?
2007



"Jag tänker aldrig låtsas
som du inte finns där
För du lever kvar i mig
Du med dina brännande, livsraserande ord
Det kommer du alltid att göra

Men jag tänker aldrig mer
släppa in ditt blod, dina tårar
Du ska aldrig nånsin få bränna mig igen"

2009



"Jag har stått vid din sida och tagit emot dina löften om att vänta på mig
och låtsas som jag inte visste att jag ändå skulle komma alldeles för sent

Vår illusion är ogenomtränglig, men mjuk som vatten
och jag klänger mig fast vid din kärlek så hårt att den aldrig försvinner utom synhåll
Ju mer jag ger till dig desto fortare försvinner allt jag har inombords:
Alla tårar jag sparat för att hjälpa dig
Alla ord jag lämnat för att lyssna på dig
Varje känsla jag glömt för att vara din

Och när jag lämnas ensam med allt jag har förtryckt
avundas jag dig
för att du aldrig ser mig

Jag koncentrerade mig så hårt på att inte vara en tyngd för dig
att jag aldrig insåg vilken tyngd du var för mig

En tyngd jag alltid tänker fortsätta bära
En tyngd jag aldrig kan släppa taget om

Om det beror på att jag bryr mig för mycket om dig
eller för lite om mig själv
vill jag inte tänka på

Men jag vet nog svaret ändå"

2009



"Jag förbannar mig själv för att jag säger det här,
men nu tänker jag försöka att hålla mig borta
För ingenting gör ondare än att hoppas på det som aldrig händer
och nu känns det som om jag aldrig kommer kunna ta ett steg till utan dig igen
som om jag aldrig kommer kunna andas om jag inte får känna din hand i min, om jag inte kan öppna ögonen och se dig ligga kvar brevid mig
Det är dags att inse att jag inte kan hindra regnet från att falla

Så jag slutar försöka fortsätta historian nu, även fast jag vill
Men om jag aldrig slutar älska dig, vad väntar jag då på?"
2009



"Större delen av mig hoppas att du kommer be mig att stanna
att jag får se dig gråta över oss
på samma sätt som jag gjort så många nätter

Men om du ber mig att stanna kommer jag aldrig att klara av att gå ifrån dig
Och jag kommer aldrig kunna andas igen om jag måste fortsätta att sakna dig resten av mitt liv


Om jag inte sliter mig loss nu kommer jag att sitta fast förevigt
Frågan är bara
om jag vill
släppa taget
om dig?"
2009

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se